söndag 2 maj 2010

Floden

Jag uppfann henne för att förklara. Rået som nu sitter och läser vid floden. Förklara för mig varför jag går till den melankoliska blodådran som rinner genom staden Förklara allt vatten Förklara upprördheten, förklara känsligheten. Förklara stormen en blick ger mig

en vibb

en atmosfär från en människa.

Förklara hennes starka krafter och förklara honnom.

Valborgsrået
























Jag kanske slutar med valborg, jag kanske börjar med något annat i stället. För länge sedan var det jag och Pappa på första maj.

I en annan stad en annan gång ska jag bli den personen igen.

Trösta mig

Jag faller ner i vattnet. Till svarta djup.

Till blåagröna timmar.

Blått halsband.

Jag vill ha floden runt min hals. Pärlor att lysa solen genom.


2 kommentarer:

Caroline sa...

Vackert!

Sara sa...

Tack!
Jag vet inte om jag menar att jag är rået eller om det är hennes fel alltihopa.
Eller förtjänst.