Stilla

Lung
Vattnet blev så stilla i ån, ljudet som inte kan uppröra.
Jag kom dit, jag blev klar. En hemtenta utan dator och två ansökningar.
Fotograferingar av mina målningar. Till Stockholm och tillbaka.

Arkitektkopia
Brunt omslagspapper
Posten
Grämby
Engelska Parken
Boländerna
tecknigar
och en förkylning.

Vattnet börjar rinna så sakta. Det finns en skog med vitsippor sägs det. Där råder vårskriket.
Vänta på mig! jag vill också vara med. Det bor både en Ronja och en Birk i mig.
Avgrundsvrålet i vulkanriket. Men vi bor säkra i Uppsala.
Här kommer i stället undergången från ån eller valborgsdeckadensen. Köp blommor, plocka vitsippor.
Lavan rinner sakta i ett annat land.
Jag vill ha en islandshäst,
så jag kan rida bort från lugnet.

Djävulen

De rena tysta änglarna
Vill jag rista i
Förstöra, skrapa upp ett märke.
Förgifta lite grand.

Om jag kunde låta dem vara.
Varför måste min atmosfäriska dimma besväras så?


Först vad jag anser vara en viktig dröm jag inte redovisat än:
Det handlar om djävulen.
I min dröm har han/hon formen av en rosa snigel, dinosauriekaraktär.
Ca 10 cm stor.
Klumpigt av mig, trampar jag på den. Den plattas ihop, krossa och dör.
I mig uppstår total panik. Jag har dödat djävulen!?
I drömmen så tror jag att detta betyder att jorden kommer att gå under, jag tror inte att det är möjligt för jorden att existera, fungera utan djävulen. Så i paniken flyr jag till min bostad och gömmer mig där i x antal dygn, tills jag ändå trotsar min rädsla och går ut på stan.
Jag går fram till människor.
”Jag har dödat djävulen!, jorden kommer att gå under”
Men svaret jag får är?
”äsch vadå? spelar det någon roll?”
Och det gör det inte, jorden fortsätter, ingenting har hänt. Djävulen betyder ingenting..

Och så en aktuell rapport:
Island undergångens land.
Ekonomin vulkanerna och deras hästar.

Top lista över Island.
1: islandshästarna
2: språket/ namnen
3: vulkanismen
4: den ekonomiska kollapsen.

Och så Nyckelvikskolan.
Vi var på vårutställning. Jag är som en våg med två vågskålar. Poesin i den ena och bildkonst i den andra. Poesin har legat högt ett tag.
Men Island och vårutställningen är en sådan där sak som förändrar läget. Nu ligger bildkonsten bäst till.

Isländska hästar, alpackor, lamor, pelikaner, vissa hundar (små collie) paddor, ripor, rävar och sälar.
Det är bra djur just nu.

Påsklov

Din blåa skjorta är för blå för mig, för sann. Ljusblåa himmel.

Okej, så jag reser ingenstans, jag stannar kvar hos mig själv.
Då upptäcker jag
Ån
Skimrar, plaskar med fågel.
Vi går på alvarets sida. Jag tar dig på alvar.
Det är fint att stanna, när alla andra ger sig iväg, det är fint att stanna, när man ska vara någon annan stans. Caroline säger att jag blev galen på påsklovet en gång. Galen av ödsligheten där ute.
Uppsala tillhör dem som stannar. Skärtorsdag. Vi gick gick gick, allt var stängt.
Man skulle vara borta eller inomhus.
Vi var i dimman. I en fara.
Tillslut släppte dem in oss på Östgöra nation.
Där satt vi så länge att världen gick under utanför.
Sen kom vi hem och prövade häxnatten. Vi hade seans. Rensade huset från huvudverken. Huset var bakis sedan en tid. . Eremiten noterade.
Vi gick till kyrkogården. Det är liksom skyddat där. I alla fall, mitt i natten på skärtorsdagen.
Jag har svarta katter i mig, jag följer dem och där det höga gräset växer, ska jag hitta dig.

På dansgolvet en natt, fanns en kille som såg ut som Emil Jensen (men på ett fult vis)
Jag var tvungen att stirra.
Det är ju kul med Emil Jensen liksom, låtsas att han finns på riktigt.
Men man ska inte stirra. Då kan det bli fel.
Tur att det fanns människor att fly in i, fly undan Emil Jensen.
(Fast jag tycker väldigt mycket om Emil Jensen, den riktiga)

Sägnen om valborgsrået.

Det berättas om valborgsrået. Anden som bor i ekonmikumparken.
Hon sover varje dag, utom sista april.
Då går hon omkring och häller mer sprit i folk glas. Och vad du än gör den dagen, hur underbara människor du än kysser så kommer hon att förvränga ditt minne. Och du minns fruktansvärda saker du gjort dagen efteråt. (Men det är bara vad du tror, sanningen är vacker)
Valborgsrået vill se en eknomikumpark, ett hav fullt av däckade människor.
Hennes gestalt påminner om en människa. Hon är liten, om kring 120 cm, kanske lite längre.
Har ett långt, trasligt ovårdat blont hår. Omänskligt stora ögon och är iklädd en smutsig, ful orangerosa hippieklänning. Om du försöker kommunicera med henne, låssas hon bara vara full (hon kan inte bli påverkad av alkohol egentligen) och pratar om en Sven hon tappat bort. ”Har du sett sven, han har brunt hårt…osv..”
Valborgsrået tror att lyckas hon supa alla så fulla att de ligger i gräset och spyr, kommer det finnas en person som fortfarande står upp. Det är Sven, då kommer hon att hitta honom.