Köpenhamn

Låt aldrig det lilla såret på mitt finger läka helt
Spara det
En olycka i uppsalanatten

Jag kom hem genom dunkla moln,
dunkla skogar i en risig kupévagn
Nu bor jag inte i huset längre, nu är jag inte i Köpenhamn
Jag drömmde om åskovädret
kanske det långt bortom havet
allting var farligt

















Köpenhamn är Carlsbergs glyptotek, Louisiana (men det var en annan gång)

Parker, parker och parker. I kyrkogården ville jag ha picnick, den glada kyrkogården med HC Andersen och Kirkegaard, undra om de skulle lyssna och dricka lite rose med oss.

Klockorna dånade i kapp.

Julia

Julia åkte hem till Vilinius. Jag känner det inte nu, jag känner det sen.
Maria var den första, för ett år sedan.
Då kännde jag det.
Då var jag en wikängel.
Min identitet flög till himmlen, med alla mina känslor.
Jag är kvar på jorden, med människor som försvinner.
Jag känner det inte.