Jag rör inte
Det vildvuxna gräset på hans grav
Vad väntar?
Jag ser att stan darrar. Bara jag ser det.
Är det oljemålerifärgen som ger mig huvudverk?
Förgiftar jag mig själv med mitt måleri eller är det katuchka i går? (Då måste jag förgifftas)
Jag är nog inte ämnad för att studera, för det kräver att man sitter i sitt rum och läser böcker, man inte valt ut själv. Det finns inget farligt i det. (Fast jag läser ju gärna för min egen skull)
Jag vet ju att allt finns där ute, träd, katter och människor. Jag kan inte stanna hemma.
Kan aldrig göra det.
Stan darrar, det känns som att den är på väg att gå under.
Jag måste åka härifrån till en säker plats.
Söndagsfikat:
Vårt bord var skyddat av vododockan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar