Inflyttningsmelankoli

I undervattensrummet, dricker de inte champagne på festerna. De dricker gift ifrån en sjöborre.
Balens drottning dansar med en muräna.
I mitt öga bor en krabba.

Jag har flyttat in i mitt rum.
Här är det inte kallt. Inget blått kommer genom fönsterglaset.
Först drabbas jag av inflyttningsmelankoli, men medicin finns i andra rum i den här byggnaden. Vänner och te!
Och Nina Simone.
Jag kastar bara ut allt på golvet, det klättrar nog uppför väggarna av sig själv. Organiskt mot taket.
För det är högt i tak, men inte som i skottland där man skulle ha bal i sitt rum.
Mitt rum, mitt eget hem. Min egen värld.
Sen sist har jag delat rum med fula italienare, nyfikna amerikaner en fet råtta.
En vänlig grekiska. Sen bodde jag hos morfar i ett slott (i en villa) det var fint, men jag hann aldrig måla honom. Och jag bodde lite här och lite där.
Tillbaka till poesifönstret.