Söndagen är en kontinent som blir större
Och större.
Jag lyssnar på söndagsmusik fast det är tisdag. Den här söndagen är så lång att den brer ut sig nu över min måndag, min tisdag och nu min onsdag.
Jag försöker åtminstone göra vad jag ska göra. Somliga saker ska ske. Naturen.
Jag ringde dig nästan varje dag när jag var liten sa du. Vad fint sa jag.
Nu är söndagen här och jag ringde för sista gången.
Alla drabbas vi av förluster nu. En journalist skrev. ”Hon ska ha blicken sänkt, ej vara mottaglig för intryck från övriga världen och helst inte utrycka sig för mycket själv” http://www.unt.se/kultur/med-sd-blir-kulturen-fattigare-1049118.aspx
Får vi inte se mera nu?
Får vi inte höras?
Jag är ledsen över resultatet.
Jag ska väl åka till dig snart, det kan inte hindras. Jag vill minnas naturens förfrysta vattendropparna i ditt Oktober, min sista höst där.
Det var från ditt vattenfall.
Nu finns jag i Norrland bara i fantasin.
Men jag ska åka till dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar