Undervattensrummet

Kanske borde jag skriva den här bloggen på engelska, så att alla kan förstå. Men undervattensrummet är inte bara mitt liv i Edinburgh. Det är den där platsen som jag hittade på en gång när jag hade den där känslan som jag alltid har. Finns det inte mer?
Mer kaos? Mer underbart? Fler platser?
Vi bodde på en folkhögskola, isolerade i svarta natten, i naturen bortom Uppsala. Jag gick en konstlinje.
Och jag var så uttråkad ibland, fast helt förtrollande ändå av platsen.
Men jag var så rastlös. Gick runt i skolan, runt i alla husen, i hela skogen. Fanns det inte mer?
Jo, någonstans under skolan.
Var har ni varit?
I undervattensrummet!

Konstnären heter Jason de claires Taylor

Sen kom alla idéerna. Var det en plats under vattnet i sjön? Var det ett rum med målningar av undervattensvärldar. Akvarium eller någonting annat. Jag bestämde mig nog aldrig. Men det var en sorglig plats.
Att sjunka ner under ytan, som att man försvann för alltid.
Nu är det väl där jag är i Edinburgh.

Men jag vill behålla något, en liten tråd till min andra värld så jag skriver på svenska. Det som är mitt eget språk.
Den här veckan har jag gått under emellanåt. I klassrummet, i mitt rum, ute på stan, på den där festen. Jag har svingats upp och ner som en gunga.
Men i dag träffade jag person som är ekorre. (nu ser jag folk som djur)
Kanske fick han mig att ta tillbaka staden.
Staden blir mörk när man är mörk inuti. Polis irenerna låter kraftigare, vinden blåser kyligare och trapporna blir fler.

Men jag ska bara övervinna den här tiden, bliv av med råttan ur mitt liv (Hyresvärden)

Och flytta i hop med Karena (som är en räv)