Jag följde hennes gestalt genom skogen
Prinsessan skogsrået
Flytande steg över myrlandet. Tills vi kom till det öppna svarta vattnet.
Där nere fanns en sal, med kristallkronor flytande under vattenytan
En höstbal
I undervattensrummet dansar sjövarelserna . sorgsna varelser som försvunnit sedan länge
Skogsrået. Ophelias flytande steg stannar vid strandkanten.
Jag vill vara den som är långt borta och försvunnen.
Två inspirations dagar i Glasgow.
Dekadesens tid 1880 till tjugotalet. Jag vill!
Ett utbyte med grannstaden behövdes.
Natten lite klubbar, lite dans. Vin och lite mer.
Nästa dag Glasgow School of art av arkitekten Mackintosh
Sedan ett grönområde, ett hav
Vid hittade en övergiven teaterscen.
Åh vilka Tove Jansson vibbar
Låt det här vara en plats som förmultnar och dör.
Graffiti jobbar tillsammans med mossan. Tar över det som har varit ord och musik en gång.
Låt ingen landskapsarkitekt utveckla den här platsen. Låt det bara dö.
Jag vill vara Finland, jag vill vara Köpenhamn
Långt borta i mörka Prag och Barcelonas varma mörker.
Men jag vill vara här, bli lite brittisk. Jag älskar lika mycket som jag hatar det opraktiska. Höga tak. Mitt rum är som sal. Fast det är litet och kallt, men ett högt tak.
Här kan man ha en bal för två kanske.
Ett dansande par.
Var de så de hade tänkt? Ett studentrum som är sal.
Och sen en föraning om vad nästa resa, en vintageshoppingtur kommer att bli.
En söt lite butik, där jag hittade något som gjorde mig ännu mera skotsk. En vit gosig jumper från 80 talet.
Skulle jag aldrig förstått i Sverige.
Och innan jag åkte hem en utställning med böcker som försvann…
Det här är vad jag fann:
Låt det här vara en plats som förmultnar och dör.
Graffiti jobbar tillsammans med mossan. Tar över det som har varit ord och musik en gång.
Låt ingen landskapsarkitekt utveckla den här platsen. Låt det bara dö.
Jag vill vara Finland, jag vill vara Köpenhamn
Långt borta i mörka Prag och Barcelonas varma mörker.
Men jag vill vara här, bli lite brittisk. Jag älskar lika mycket som jag hatar det opraktiska. Höga tak. Mitt rum är som sal. Fast det är litet och kallt, men ett högt tak.
Här kan man ha en bal för två kanske.
Ett dansande par.
Var de så de hade tänkt? Ett studentrum som är sal.
Och sen en föraning om vad nästa resa, en vintageshoppingtur kommer att bli.
En söt lite butik, där jag hittade något som gjorde mig ännu mera skotsk. En vit gosig jumper från 80 talet.
Skulle jag aldrig förstått i Sverige.
Och innan jag åkte hem en utställning med böcker som försvann…
Det här är vad jag fann:
Glasgow school of art och en tavla av Machintoch
Aubrey Beardsley
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar