Platser

Jag tror att jag har hittat på en ny plats.
Någonting som liknar undervattensrummet.
Brungrönt och kolsvart vatten.
Jag såg det genom spegelbilden i Fyrisån när jag och ”Dali” gick förbi.
Det svarta vattnet drogs sig mot oss och händerna ifrån dig sträckte sig som Ophelia mot oss.
Sjunk ner i dyn och giftet av hela staden.
Sjunk ner och stanna där.
Sen gick vi hem
Och lämnade vattnet åt sitt öde.

Jag tänker mig ett förgiftat träsk (föresten har jag nog haft den här idén länge) Inga djur kan leva här, paddorna dör. Bara näckrosorna klarar sig av någon anledning.
Det blir väll en målning så småningom och några tusen dikter.
Kanske är det egentligen undervattensrummet.

Jag har en portal i Uppsala, som jag går genom när det behövs. En staty. Vi gick till den, andra gången nu, och jag tror det blev bättre. Förut hade vi en sten (en mystisk grav) i skogen vid vår skola. Och runt stenen bodde får, vi tror dem bar på kraften. Och långt bort i skogen på ett berg vid vattnet fanns den viktigaste verkliga platsen.
Platser ploppar upp vart jag än befinner mig. På mitt sommarställe hade jag en skog med rövare och indianer. En farlig skrikande fågel och andra farliga djur. I Nice fanns det en kärleksplats och utanför där jag bor, finns det en gata som symboliserar hela Paris. Det är det bästa med att gå och handla att man då samtidigt passerar Paris på vägen.
Skulle man orka handla annars?
Man skulle leva på bara havregröt.